På söndag denna vecka jobbar jag sista natten…sedan väntar äntligen den tid på året som vi verkligen ser fram emot. En tid då vi tillbringar veckor tillsammans med våra fyrbenta och utövar det som de är avlade för och det som vi själva brinner för – jakt över stående fågelhund. Vi är mer än lyckligt lottade som har våra egna skogsmarker som möjliggör att vi kan vara säkra på att få jaga under ledighet som vi lagt in. Vår förhoppning är att sommaren har varit gynnsam för föryngring av såväl skogshöns som ripa då vi har en junior som skall ta sina första trevande steg i sin utveckling till jakthund.
Eftersöksgrenarna är avklarade med fullgott resultat för samtliga medlemmar i flocken. Ran var först ut på klubbens ordinarie prov i Åsarna 13 juli. Hon spikade in full pott på både spår och vatten och blev i tillägg provets bästa elitklass hund. Ran är oerhört enkel att starta på prov då hon har mycket hög motivation att utföra apportarbete på land såväl som i vatten samt bär vilt av varierat slag och olika vikt med glädje.
Birka som behövde lite extra tid på sig då hon varit konvalescent en stor del av våren fick visa upp sina anlag UKL på särskilt eftersöksprov 1 augusti. Vid 11 månaders ålder fixade hon en 9;a på spåret och en 10:a på vatten. En pinne ramlade bort på spåret där det krävs lite finputs på avlämning och att matte litar lite mer på sin hund. Vattnet är jag riktigt nöjd med då hon hade ett mycket fint grepp och avlämnade korrekt. Birka uppvisar de egenskaper jag gärna vill se hos en unghund, hög motivation till att hämta vilt och spontant bära med ett rejält grepp samt stor lust till arbete såväl på spår som i vatten. Nu kommer vi att träna vidare med ökad svårighetsgrad inför ev. start på Solms i Tyskland i slutet av oktober.
Aras min ”ålderman” fick även han en provstart på samma prov som Birka. Egentligen hade jag inte tänkt starta honom men då parningen mellan honom och Glivarps Pademè i juni verkar ge resultat i en kull valpar funderar jag trots allt på att ev gå ett jaktprov med honom till hösten. Aras gick på rutin och plockade 10-10 vilket var att förvänta då han startades i ÖKL. Mer om kommande kull finns att läsa på https://glivarpskennel.wixsite.com/website/post/padme-v%C3%A4ntar-valpar
Mellan jobbdagar har vi kört ner till norra skiftet för att kämpa vidare med att färdigställa ”drömkojan” inför vintern. Lite käppar i hjulet igen med bla en trolig allergisk reaktion på flertal getingstick för Ran som vi trodde var ormbett och fick oss att snabbt avbryta bygget för att ta oss ner till Jämtlands Djurklinik i Östersund. Ran grävde som 3 1/2 månaders valp upp ett jordgetingbo då hon tyckte att det surrade intressant under backen och fick då multipla stick, kanske blev hon kraftigt sensibiliserad vid det tillfället. Hon har fått getingstick sedan dess men aldrig med denna reaktion, kanske en kombination av stick på ”fel” ställe och fysisk ansträngning vid vandring upp till kojplatsen. Nu är vi alla fall ”nästan” i hamn med att vädersäkra kojan inför vintern, plåttaket ligger på plats så nu fattas bara golv och dörr innan vi lämnar resten till vårvintern då vi kan färdas upp på snö.
Helgen som gick ställde jag ut Aras och Ran på Jämtland-Härjedalens Kennelklubbsutställning i Sventstavik. Bedömningen blev denna gång för både Aras och Ran ”utmärkt typ” och valören landade för Aras på Very Good i veteranklass och Excellent i jaktklass för Ran. Aras dömdes ner på ”storlek och grovt huvud” (mättes tre ggr men höll rasstandarden) och Ran på att hon lyfter upp svansen i rörelse. Det jag tog med mig förutom att de båda höll en ”utmärkt typ” var att Aras bedömdes som en ”mycket välbehållen veteran som visas upp i god kondition”. För mig är det ett fullgott resultat, Aras har på utställning pendlat mellan CK och Excellent (och ett very good idag) och Ran har nu två Excellent och ett Very Good. För dagen var det den lite lättare typen som föredrogs och det var därför synd att min lilla junior Birka fick lämna walk-over efter att ha blivit hängig efter vaccineringen i torsdags. Hon har dock tiden för sig då hon bara är 11 månader och vi siktar framåt på mer än ett plan med henne. Oavsett så verkar mina hundar ha en bra exteriör då de håller fint för hårt arbete året runt och skogen är ju vårat rätta element.
Under sommarmånaderna försöker vi variera hundarnas fysträning genom att kombinera drag/lösspring bredvid mouintainbike/vid löpning i terräng blandat med grusväg och myr, simning då jag paddalar kajak, hopp och lek i vår badtjärn och styrketräning med klövjeväskor. Birka som inte blir året förrän i augusti har fått hängt med på det mesta men lös bredvid och bakom då draget ligger en bit fram för henne. Hon har hållit fint för upptrappningen i fysträning sedan det släppts på restriktioner i rehaben efter bicepsskadan och än så länge ser det fint ut. Vi håller dock henne på något lägre nivå då vi inte vill fresta på för hårt då senor vanligen har mycket lång läkningstid innan de blir riktigt starka.
Om 11 dagar är det äntligen dags att släppa hundarna för de den första dagen av jaktträning, jag återkommer i ett inlägg med rapport om hur föryngringen verkar ha lyckats på våra skogsmarker.
Några fler bilder från sommaren, en härlig årstid men nu är det dags att byta till höst och jakt
