Från att det när förra jaktsäsongen slutade kändes som en evighet till starten av nästa är vi redan inne i första veckan i juli och det är knappt två månader kvar. Veckorna har gått i flygande fläng, från midsommar och fram till början/mitten av augusti är den period vi jobbar som allra mest för att frilägga hösten till jakt. Av och till önskar man kanske att man vore lite mer ”vanlig” och tog mer ledigt under sommaren men när hösten kommer och vi kan njuta av jakten tillsammans med våra fyrbenta ångrar jag mig inte för en sekund.
Juli är också den månad som ordinarie spår- och vattenprov ligger och dessutom en fin tid att finslipa både dressyr och apport inför hösten. Planen är att starta Ran i EKL för att ha möjlighet att ev gå ytterligare något prov med henne, Birka skall endast starta i UKL då hon fyller 12 månader först i augusti och jag inte vill lägga alltför höga krav på henne. Aras hänger med på träning och sedan får jag se om jag tillslut tar mig iväg på ett fullbruksprov med honom under senhösten.
Förra helgen var jag och hundarna på en resa söderut till Ribbingebäck (strax väster om Uppsala) för att träffa en hane som jag har planer på att använda för parning vid Rans nästa löp. Vi åkte ner under fredagen och tillbaka måndag och hann på så vis nyttja hela helgen till att träffa både hanen, helsyster och tiken som de båda är efter. Tidigare har jag träffat ett helsyskon då jag var för att para med en halvbror till honom. Intrycket är att detta är precis det jag letar efter, en hane med de grundegenskaper som jag tycker symboliserar vorstehrasen, stabil mentalitet, lugnt temperament som medger att hunden kan ligga helt tyst och lugn för på kommando gå ut och arbeta hårt samt en stor vilja att apportera i såväl vatten som på land oavsett viltslag. Genomgående är detta också de egenskaper som både tiken Bobbo är efter och helsyskon uppvisat.
För mig är det en förutsättning att innan parning åka för att träffa hanen för att själv bilda mig en uppfattning om egenskaper och om de är kompatibla med de som min egen tik besitter. Beroende på säsong har jag antingen följt med ut på jakt eller träning för att också se vad den visar utanför hemmet och i arbete. Detta tillfälle låg utanför jaktsäsong men vi jobbade under två dagar tillsammans med apport i olika former och i varierad miljö vilket gav mig en bra bild av både arbetsegenskaper och socialt beteende bland både mina och andra hundar.
Bobbo har jagat på fält, använts vid eftersök på både klöv- och hårvilt samt är intränad på rapport med bringsel. Planen är att jag skall få låna Bobbo i början av säsongen för att jaga över honom på våra skogsmarker i Härjedalen, något som jag ser fram emot.
Förutom att träffa och umgås med tilltänkt hane till parning var det roligt att få jobba med egna hundar i för dem ovan miljö med andra störningar än uppe i norr. Aras och Ran tyckte jag överlag gjorde sitt jobb, deras lugn, förmåga till att snabbt anpassa sig och höga arbetslust kommer väl tillpass då de skall tackla ny miljö.
Fantastiskt fina möjligheter att träna mer utmanande apportarbeten då det söderut är betydligt mer växtlighet både i och efter kanterna av vattendragen.
För Birka min ”junior” på 10 månader bjöd miljön på betydligt större utmaningar då hon inte har så mycket erfarenhet att luta sig tillbaka på. Jag måste ändå säga att jag tycker att hon hanterade det bra och kunde samla sig och genomföra de arbetsuppgifter som jag satte henne på trots att hon påverkades av störningar i omgivningen i betydligt högre grad.
Rapphöns och fasaner är ännu inte utsatta på fälten men Birka fick ändå prova söka lite och fann lite fjädrar som hon stod för. Precis som under träningen hon fick vara ute på under april på vårfjället uppvisa hon förmåga att använda sig av vinden och känslighet för vittring.
Hon håller sig än så länge naturligt i min närhet och går ganska korta slag då hon får springa fritt, något som jag bara ser som positivt när det gäller en unghund under inskolning. Jaktlust besitter hon definitivt och när hon blir någon månad äldre så gissar jag att jag får hålla ihop henne lite för att hon skall förstå vitsen med samarbete under jakten.
För Birka blev det också en första tur med resande och boende på vandrarhem med nya ljud och att bli lämnad i okänd miljö. Självklart har hon ett bra stöd av de andra vuxna hundarna som tar allt med ro men jag tycker att hon uppvisade att hon utan problem tacklar det på ett bra sätt.
Förutom att jobba vidare med träning av apport både inför kommande prov men framförallt inför jakten så är planen att ställa ut alla tre hundar i början av augusti. För Aras och Ran blir det deras sista utställningar, för Birkas del ställer jag mest ut för hennes uppfödares skull.