Februari är vanligen den månad då vi förlägger den mesta tiden till fjälls för att få någon fler jaktdag innan säsongen i Jämtland avslutas. Under senare år har det också blivit den tiden av säsongen som småviltjakten inte stängs av under långa perioder och möjliggör för oss att komma ut. Nytt för i höst är att Länsstyrelsen Jämtland har börjat räkna in rapporteringen ”inte jagat” i statistiken för antal jaktmannadagar per kvadratkilometer. Detta har resulterat i att betydligt fler områden har blivit avstängda för enbart innehavare av kommunkort men dessvärre också att ett flertal områden stängts helt för jakt då antalet jaktmannadagar har uppnått fiktivt tak. Förra helgen var väderprognosen dock så usel så att vi snabbt packade om från planerad fjälljakt för att istället åka ner till våra skogsmarker i Härjedalen och se om våra utsatta mårdfällor.
Första dagen gav jag mig iväg ensam med hundarna upp på kölarna men fick snabbt ta mig tillbaka till skoterleden då dimman drog in. Det var så dålig sikt att jag inte ens såg stolparna på högspänningsledningen förrän jag stod under dem…Jag tycker verkligen att kölmarkerna är fantastiska alla tider på året men i dimma ger jag mig inte ut från led/känd stig då referenserna försvinner helt och hållet och markerna är vidsträckta.
Dagen därpå var det strålande sol om än bitande vind. Det blev transport med skoter mellan områdena med fällorna för kontroll, någon förflyttning och åtling med nya rester från tidigare fågelmiddagar. Vi har följt råden att sätta upp dem efter bäckar/älvar och det kändes riktigt bra att vi nu börjat få lön för mödan. Förhoppningen är att det nu under mars månad då mården börjar röra sig mer kommer att gå fler i fällorna. Oavsett är vi väldigt nöjda med fällorna då det syns att djuren verkligen dör ögonblickligen då de går i fällan (ja vi har fått ett antal ekorrar också…).
Medan vädret var obrukbart på fjället så var det helt ok uppe på kölarna trots att det inte riktigt blivit ”korvgrillartid” då vinden trots allt var rätt bitig. Snömängden i Härjedalen är det inte något att klaga på, i förhållande till Jämtland har det ramlat ner ordentligt av den vita varan och temperaturen har till största del hållit sig på minussidan. I tillägg har det inte varit dessa ”regnstormar” som vi haft längre norrut. Föret är dock alltför mjukt för att det skall fungera för jakt med hundarna så det fick bli skidåkning mestadels efter led och skoterspår.
Självklart får fångsten bli apportobjekt för lite övning med nytt vilt. Jag har inte provat annat hårvilt än räv och kanin då vi tränat vilket fungerat fint men tydligen hamnade mården högt uppe på intresselistan för alla tre. Mara blev på sig rollen att kolla att den inte hade ”rymt” från vedboden så snart jag släppte ut henne. Eftersom den hängt ute så var den helt stelfrusen men det verkade inte bekomma hundarna. Nu har den åkt ner i frysen och förhoppningsvis så får den sällskap av fler så att vi kan alternera vilt vid träning under icke jaktsäsong.
Natten till måndag ramlade det ner ytterligare 1o cm snö ovanpå det som redan kommit under från fredag eftermiddag till lördag morgon. Det blev en runda med snöpulsning, bus och kul för hundarna innan vi vände åter upp till ett Jämtland där det isiga underlaget efter ”regnstormen” veckan innan äntligen fått ett mjukt täcke av nysnö.