Som uppfödare får man räkna med att något kan hända av och till vid valpning och med valpkullen men denna gång tror jag att vi drabbades av allt som inte hänt under våra fem tidigare kullar.
Sedan förra inlägget har valparna kommit till världen, dock har det hänt så mycket både sorgligt men också en del glädjande att jag inte riktigt orkat att skriva tidigare. Med ChaChas förra valpning i starkt minne där allt gick som på räls och åtta friska valpar kom till världen inom loppet av 3 timmar så blev detta en gång då jag tror allting som inte drabbat oss tidigare hände.
Det startade med att ChaCha fick en tarminfektion under samma dygn som hon började visa tecken på att öppningsstadiet hade startat. Vid förra valpningen steg temperaturen redan två timmar efter den riktigt låga dippen och sedan var valpningen igång. Denna gång hade den inte stigit efter 10 timmar och ChaCha kämpade både med känningar av öppningsstadiet och med att springa ut stup i kvarten med lös avföring. Dessvärre kopplade jag inte detta till att Aras dagarna innan varit dålig utan till stress av valpningen (ChaCha har aldrig tidigare haft lös avföring pga stress då hon aldrig blir stressad…). Vid 12 på natten gick jag och lade mig med tanke att sova någon timme och sedan kolla henne igen. Redan efter 1/2 timme vaknade jag med känslan av något var fel och gick för att kolla till ChaCha. Då hon reste sig rann det grön flytning från henne vilket indikerar att en moderkaka har släppt. Inget att vara orolig för om tiken visar tecken på att börja komma igång i krystvärkar inom inte alltför lång tid. Vid koll av temperaturen visade den inte på mer än marginell stegring och ChaCha visade inga tecken på krystvärkar. Vi tog därför kontakt med jouren på djursjukhuset i Östersund och beslutad efter det att åka in för att kolla att inte någon valp låg i felläge. Efter röntgen som visade sju valpar, alla i rätt läge och ultraljud som bara med säkerhet kunde visa fem pickade hjärtan beslöt vi efter diskussion med veterinären att vänta på djursjukhuset till första valpen fötts. Vid 05.00 på morgonen hade ChaChas temperatur fortsatt inte stigit och hon hade inga tecken på krystvärkar, dessvärre fortsatte det att rinna alltmer mörkgrön flytning från henne. Då vi inte visst om alla sju valpar levde tog vi därför beslut att göra ett snitt för att inte riskera att mista både ChaCha och resten av kullen. Allt gick fint och vi kunde lämna djursjukhuset med sju pigga, friska levande valpar och en tik som om än lite omtöcknad genast tagit sig an omsorgen om valparna.
Allt gick fint under söndag och måndag men på måndag kväll fick ChaCha åter igen diarré. Under hela natten sprang jag ut med henne då hon hade tunnflytande brun illaluktande diarré. Däremellan gav hon di och tog hand om valparna. David stannade hos ChaCha och valparna då jag var tvungen att åka in till Östersund för att göra en magnetröntgen på mitt skadade knä. På väg hem ringer David mig och meddelar att ChaChas temp. hade börjat stiga och låg nu på dryga 39,5 grader. Väl hemma kunde jag konstatera att det bara var att packa valpar och ChaCha och snabbt åka in till djursjukhuset igen. ChaCha visade klara tecken på dehydrering men då jag inte visste om det och de övriga tecken hon hade på att vara på väg in i cirkulationssvikt med hög puls, bleka slemhinnor, långsam kapillär återfyllnad och slöhet berodde på diarré eller begynnande livmoderinflammation vågade vi inte vänta och se. ChaCha piggnade till igen på 1000 ml vätska och korrigering i elektrolyter och kalcium. Infektionsvärden låg vid kontroll bara strax över normalt och buken var inte spänd och hård, vi kunde därför åka hem igen. Väl hemma åt och drack ChaCha som normalt och allt verkade lugnt. Vi tog en promenad med de övriga hundarna men då vi kom in igen var det två stora pölar med illaluktande brun vattentunn diarré på golvet i valprummet. Då först klingade det till i huvudet på mig, diarrèn både luktade och såg ut som clostridie diarrè. Clostridier kan finnas normalt i tarmen och ställer inte till bekymmer om inte immunförsvaret får en svacka. Vi ordnade med penicillin till ChaCha och redan efter första dosen så stoppade diarrén.
Sedan följde en dryg vecka av lugn och ro med sju pigga valpar som åt och sov precis som nyfödda valpar ska göra. Dessvärre drabbade oturen oss igen då en av valparna efter åtta dagar troligen fick en invagination, dvs det uppstår dysfunktion i tarmmotoriken och tunntarmen vandrar in i tjocktarmen viket medför ileus. Nyfödda barn kan drabbas av detsamma och då gäller akutoperation om barnet skall överleva. Valpar på lite drygt en vecka opererar man inte vilket jag heller inte skulle ha gjort om det varit möjligt. Vi var tvungna att ta de enormt tuffa beslutet att släppa vår lilla kille fri och låta honom bli en änglavalp…så sorgligt.
Vi har nu sex pigga och friska valpar kvar och vi hoppas innerligt att vi har haft vårt beskärda mått av otur och att dessa ska få växa upp utan att något mer tillstöter. Det har varit en tuff start för dem men då de var så pigga från början verkar det inte ha påverkat dem. Jag är också glad att ChaCha är den enormt starka tik hon är, endast då hon var omtöcknad av dehydrering och begynnande cirkulationssvikt gick hon ifrån sina valpar Hon har en enorm förmåga att hämta sig och trots både snitt och tarminfektion med recidiv har hon både haft mjölk till valparna och ork att hela tiden ta väl hand om dem.
Mara har till sin enorma glädje även denna gång fått ”anställning” som Nanny och har redan från början fått varit delaktig med skötseln av de nya flockmedlemmarna. Aras har försiktigt tittat in och med lätt frågande min undrat var alla dess kommit ifrån? I helgen har valparna börjat öppna ögonen och i morse hade jag sex par blåa ögon som tittade på mig och världen runtikring även om de nu från början inte ser så mycket.
I söndags gjorde Aras debut på utställning i öppenklass vilket resulterade i bedömningen Excellent, Ck och i konkurrensen 2: a bästa hane. Till hösten får vi satsa på att han visar upp de fina egenskaper han har som jakthund och som gjort att jag redan vid 11 månaders ålder på egen hand fällde fågel för honom.