Mara 11 juni förra året, det året det var sommar…
Ikväll har vi haft särskilt prov spår och vatten i Järpen. Som vanligt det här året så var det skitväder, dvs regnet stod som spön i backen så att både hundar, apportvilt och vi tvåbenta såg ut som att vi kört vatten redan efter spåret. Det här året är också första året som jag bommat vattnet helt och hållet vid ett prov och måste starta om för att få delta vid jaktprov till hösten. För ca 1 vecka sedan startade jag både Mara och ChaCha på ordinarie spår och vattenprovet i Åsarna. Med självförtroendet högt då det fungerat prickfritt på de träningar vi genomfört åkte jag dit från vår stuga utanför Sveg. Precis som idag så var det riktigt skitväder med hällande regn och efter vart tilltagande vind. Båda tikarna gick klockrent på spåret men vattnet bommad de på varsitt vis. Det blåste så hårt att det inte gick att stå i båten utan truten lobbades i en liten båge över relingen. Båda tikarna missade kastet och fick sedan inte vittring i vinden och vågorna så att de kunde finna igen truten som låg lågt i vattnet. Mara gjorde en rejält sväng i intilliggande vass och då domaren frågade var jag hade henne då varken han eller jag såg henne visslade jag in henne och sedan bröt jag provet då det poängmässigt inte var någon ide att skicka ut henne igen. ChaCha gjorde ett försök men vände sedan upp tillbaka och det var inte heller ide att skicka henne ännu en gång. Det jag blev klar över här var att jag definitivt måste ut och träna även i ordentlig vind och finna en sjö där det går lite högre vågor då det var tydligt att det gav dem problem.
Ikväll startade jag bara Mara då ChaCha har blivit väldigt låg och motivationslös sedan hon gått över höglöpen. Efter en träning då hon visserligen gjorde sitt jobb men i tempo segt som sirap beslöt jag att vänta någon vecka innan nästa start med henne. Dessutom ser jag att jag har lite jobb med att lära henne att spontant ta omgrepp om hon kommer med dåligt grepp från vattnet. Mara grejade både vatten och spår på full poäng ikväll precis som hon ska men jag var glad att det var jag som fick stå på land i regnställ med huvan uppe och inte behövde ge mig ut i det kalla vattnet i hällregnet.