Fortsatt rehabilitering och lite jakt

Mara vädrar mot skogen på de numera utökade rastningsturerna på skogsvägen utanför vår stuga i det strålande vädret i söndags.

Maras andra rehabiliteringsperiod har passerat halvtid, idag är det fem veckor sedan hon opererades i Oslo och hittills har allt gått bra utan komplikationer eller bakslag. I torsdags förra veckan togs den första röntgen och bilderna har sänts ner till Peder för granskning och jag hoppas att även de ser ok ut. Rastningsturerna har nu utökats till 3 x 15 min på både väg och ris/gräs samt 2 x 10 min, kavaletti, och utökad balansträning. I tillägg har jag gnuggat hjärnan för att komma på allehanda ”cirkuskonster” för att ge lite mer stimulans till Mara som lär sig allt nytt på ett kick…Tips på ”hjärnaktiviteter” mottages tacksam och då menar jag för Mara =).

Förutom träning på hemmaplan går Mara på ”vattentrask” 2 ggr per vecka vilket ska bromsa att den ofrånkomliga förlusten av muskulatur. Hon går nu ca 18 minuter per gång och ska fortsätta någon vecka till med utökad belastning i tid, fart och lägre vattennivå. Sedan ska läkningen av sågsnittet förhoppningsvis ha kommit så långt att benet är tillräckligt stabilt för att hon ska klara fortsatt ökad belastning och konditionsträning på hemmaplan.

En fantastisk senhöstdag i söndags, + 11 grader och sol

Den hör hösten har jag spenderat färre dagar och timmar på jakt än jag gjort sedan jag började att jaga över stående fågelhund. Atla som nu är till åren har däremot fått en fantastisk höst då jag tagit till vara tiden och varit ute någon timme här och där på våra skogsmarker i Härjedalen. Storm har gått sitt första jaktpass i lördags och började starkt med att ”servera” mig både en ripkalle och en rejäl tjädertupp! Våra marker har inte hämtat sig sedan ”kraschen” för tre år sedan men det ser i vart fall ut som det har vänt och går mot det bättre. Vi har funnit mer singelfågel än tidigare år och de flesta flyger än då det inte varit lätt att komma i bra skottläge trots fina jobb från Atla och nu i lördags Storm.

Mina två träningskompisar som ser till att jag inte tappar formen inför kommande uppträning av Mara

I torsdags då jag åkte från Järpen ner till Härjedalen var det gråkallt väder  men barmark, idag då jag kom tillbaka är åkrar och vägar täckt av snöslask. Troligen eller förhoppningsvis smälter det bort utan att först frysa till någon hård och skarp ishinna.

 

Det här inlägget postades i Livet i vardagen. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *