Storm markerar ”rätt” doft bland burkarna med olika doftinnehåll på plattformen.
Under slutet av förra veckan och förra helgen (2:a till 6;e juli) var vi med Storm på spårläger med inriktning jakt på Nordiska hund i Kälarne. Jag åkte ned och var med den första kvällen och de två första dagarna och David tog över under helgen då jag var tvungen att jobba. Vi startade med doftdiskriminering och selektering på en sökplattform där vi styrde hunden till att markera ”rätt doft” genom belöning. Det var intressant att se hur snabbt Storm fattade uppgiften och ganska snart började han så blickstilla och markera rätt doft tills han fick ett bra och belöning.
Inte helt enkelt att få en fågelhund som är van att gå med högt huvud att gå med näsan i backen då den följer ett spår. Så här lågt med nosen tror jag aldrig jag sett Storm gå.
Vi tränade efter en variant av Steve Whites ”HITT-metod”, dvs hårda spår med människovittring på asfalt. Fördelen med att använda mänsklig vittring är att mänsklig lukt har egenskaper som gör det möjligt att kontrollera mängd och placering av lukten i spåret. Två huvudkomponenter är hudflagor samt kemikalier som produceras av eller tillförts människans kropp. Dessa avsätts normalt i spåret genom direktkontakt, eller mera utspritt genom att de avges i luften och så småningom landar i spåret. Kan man hitta ett sätt att koncentrera dessa komponenter till spåret kan man också underlätta för hunden i ett tidigt skede av träningen. Ett sätt är att som Steve White blötlägga en t-shirt i destillerat vatten som spårläggeran svettats i och sedan använda vattnet vid spårläggning. Ett annat alternativ är att spraya ett spår med destillerat vatten som sedan spårläggaren går i samt lägger ut godis i spåret som belöning. När hunden förstår att följa koncentrerad vittring i ett spår tonas beroendet av koncentrat i spåret och belöning gradvis ned. Senare hanteras spårning efter andra personer/djur helt enkelt bara som ett nytt kriterium i inlärningen.
Storm markerar gasol som sipprar ut ur slangen. Kanske användbart i vår stuga om vi får läckage till vår gasspis?
Något annat vi fick prova var ”molekylvandring”,dvs följa en doft till källan. Det kändes inte speciellt avancerat då det är precis det som våra hundar vanligen gör då de söker upp vilt i terrängen under jakt. På kursen användes gasol eftersom det är en gas som snabbt faller ner till backen och inte sprider sig i luften på ett brett fält. Hunden får då en ”doftkorridor” att följa till källan.
Vad är belöning för din hund i olika situationer?
Vi fick också en inblick i ”klickerfilosofin” (Stewe Whites HITT metod baseras på den under inlärning) och träna på att både hitta rätt belöning för vår hund samt belöna i rätt ögonblick vid inlärning. Inget av dessa två är helt enkelt då vad som är rätt belöning för hunden ofta växlar mellan situation och uppgift och att belöna i exakt rätt ögonblick för att förstärka och lära in ett önskat beteende är heller inte helt lätt. Själv upptäckte jag att jag delvis har använt metoden utan att veta om det då jag lärt in apporteringen med våra hundar.
Då jag slutade berömma storm för att han sökte och bara berömde vid ”rätt” vittring lärde han sig på ett ögonblick att enbart marker den rätta burken på sökplattformen
Jag har aldrig använt någon ”klicker” vid inlärning däremot ett snabbt ”bra” då hunden gör det jag önskar eller påbörjar att utföra det jag önskar. Jag fick ett kvitto på hur väl befäst mitt ”bra” var hos Storm då jag från början berömde med ”bra” för att han sökte igenom burkarna med vittring på plattformen och inte bara burken med ”rätt” vittring. Följden blev att han började markera även de ”felaktiga” burkarna där mitt ”bra” hade kommit in. En viktig lärdom att ta med sig, hur lätt det är att hunden ändrar beteende eller inte ändrar beteende beroende på om vi har bra eller dålig timing vid förstärkningen/belöningen.
Ännu är jag inte helt övertygad om att hunden måste gå med nosen så nära marken för att följa ett spår då jag upplever att våra fågelhundar många gånger kan gå med mycket högt huvud och ändå följa spårets alla vinklar. Kanske kommer jag att ändra uppfattning under vår fortsatta träning men det får tiden utvisa.
Vad fick jag då med mig från kursen? Jo, massor av intressanta teorier och nya metoder som jag helt eller delvis kommer att fortsätta träna på hemmaplan. Jag kommer definitivt att jobba mer med spår då jag ser det som ett intressant komplement till fågeljakten. Vårat mål är att till att börja med få Storm till en säker ID spårhund som vi kommer att använda vid eftersök i första han under älgjakten. I min planering ligger också att vi under oktober-november återvänder till Nordiska Hund för en uppföljande helgkurs, ev kommer även Mara att få vara med då jag ser det som en bra träning även för henne.