Efter två dagars strilande regn klarnade det upp till en fantastisk dag. Snöföret och vårträningen är slut sedan länge men nu startar en tid som bjuder på fina möjligheter till kortare och längre turer tillsammans med sin hund/hundar. Turer som bygger både kondition och samarbete inför höstens jakt.
Idag joggade jag runt Blanktjärnsrundan tillsammans med Storm, en runda på 13 km i fjällnära skog. Blanktjärnarna har ett fantastiskt vacker turkosblått vatten som står i fin kontrast mot den spirande grönskan och vita fjälltopparna. Hit går vi ofta tidigt på våren då stigen följer sandåsar där det snabbt torkar upp efter snön.
Storm provade badtemperaturen…det gjorde inte jag trots inbjudan från honom.
Vid de här tjärnarna har vi gjort eld och kokat kaffe många gånger och ibland tagit med tältet för en övernattning under tidig vår.
Vackra vyer över Smällhögarna och mot Storstensdalen på vägen hem.
I vårsolen blir det torra ljungriset nästan rött och lyser upp det annars än så länge ganska färglösa landskapet. Under vår tur kom vi i kontakt med vårens fåglar som ilsket protesterade över att vår färd förmodligen gick alldeles för nära inpå deras revir. En renflock hade parkerat vid stigen och masade sig långsamt in i skogen då vi passerade. Storm som är rutinerad vid det här laget vet att med sele på och matte i joggingtights är det inte jakt utan bara ”tranpsport”. Då han får tjäderdoft i näsan kan han däremot inte låta bli att låsa i stånd. På vägen upp skrämde vi upp en tjäderhöna men självklart gick vi inte dit och undersökte då hon troligen kan ha legat på ägg.
I Vålån rann det sista av vintern bort och det var lite högre flöde än under senare delen av sommaren och hösten. Vi passerade dock torrskodda över hängbron tillbaka till bilen.