Aras och Ross – en tidig morgon på Flaturet
Med största sannolikhet har det väl inte undgått någon som försökte jaga på statlig fjällmark i Jämtlandslän att det i år har varit mer avstängda jaktområden än det troligen funnits fog för. Att ca 47% av Sveriges area skall behövas för att ca 200 renskötande samer skall kunna ”livnära” sig på älgjakt för ”husbehov” och renskötsel förefaller något absurt… Vi har gjort det bästa av situationen och försökt få ut så mycket som möjligt av den korta period som fågeljakten är riktigt bra även om det såklart har inneburit att tidigare planer fått göras om ett flertal gånger.
Skogsfika med kaffe kokat över öppen eld är en av faktorerna som talar för skogsjakten
I tjärnarna uppe på de höglänta myrmarkerna finns under tidig del av jaktsäsongen även en hel del änder.
Bekvämt boende i någon av de gamla fäbodstugorna är ännu en av fördelarna med skogsjakten.
Första veckan av säsongens jakt förlade vi i skogen dels på grund av att vi fick ett mycket högt lottnummer i det ”stora riplotteriet” som tyvärr fortsatt existerar och medför att vi som bor ca 30 minuter från statlig mark ofta får stå och se på när andra får ”förmånen” att jaga…En annan och betydligt trevligare orsak till att vi valde skogen är att vi i år har en unghund (Ran) som vi ville ge bra förutsättningar och introduktion i skogsjakt då skogshönsen blir alltmer skygga längre fram på säsongen. Dessvärre var det få kullar med tjäder och orre men desto fler ripkullar ute på de mer öppna myrområdena. En stor fördel med skogsjakten för oss är kort transportsträcka ut på markerna, möjligheten till bekvämt boende i vallstuga ute på kölarna eller i vår egen stuga vid älven och inte att förglömma möjligheten att laga mat över öppen eld vid lunch. Trots allt hade vi en härlig vecka tillsammans med hela ”hundfamiljen”.
Andra veckan tillbringade vi tillsammans med de två yngre i tält i Hotagensjfällen då det där fanns områden som låg utanför lotteriplatserna. Under andra veckan har jakttrycket som skapats på dessa områden pga lotteriet lugnat sig något eftersom de flesta vill ut under de första dagarna. För att komma ut på markerna blev det några nätter i tält tillsammans med våra två yngsta hundar Ran och Aras. Tyvärr hade vi inte tillräckligt många dagar med hundpassning för de äldre för att vi skulle hinna ut dit vi brukar och provade därför nya marker. Hundarna fick jobba ordentligt för de ripor de hittade men skötte dem i gengäld så bra att vi fick fälla vid i stort sett varje fågelkontakt.
Följande veckor fram till första oktober har jag haft förmånen att ha varit helt fri, något jag inte varit under de senaste tre åren på grund av studier. Under dessa veckor pendlade jag mellan skogen och fjällen och fick njuta av både relativt god tillgång på fågel och underbara höstfärger. Hundarna har jobbat bra men trots allt har det som vanligt varit extra roligt att se Rans utveckling och att de fina fågelarbetena som hon presterade under vinterjakten som ledde till fällning inte var en tillfällighet. Smolk i bägaren har återigen såklart varit alla avstängningar som gjorde att ”spontaniteten” i att välja jaktdagar och område efter väder totalt spolierades trots den långa ledigheten.
En fördel att kunna erbjuda de som har sin första stående fågelhund att fälla över äldre färdiga hundar. ChaCha säger inte nej till en bra skytt.
Ross visade under de tre dagarna han var på fjället att han kommer att kunna ge en hel glädje till sina ägare under kommande jaktdagar.
Under några dagar fick jag sällskap av Ross med husse och matte på fjället. Otroligt kul att se en så snabb utveckling och hur de egenskaper som denna unga hund som aldrig satt sin tass på fjället bär med sig gör att så mycket faller på plats efter tre dagar. Egenskaper som att direkt lägga upp ett fjällsök med nyttjande av vind i fin kontakt med sin förare och den tredje dagen kunna prestera flera klockrena stånd trots alltför hård vind. Detta gör att man som uppfödare både gläds åt egenskaper som nedärvts men även åt valpköpare som verkligen tillvaratagit dem på ett så fint sätt. Jaktsäsongen är inte slut och jag hoppas få se mer av både Ross och hans kullsyskon under resterande del.
I slutet av augusti anlände en ny liten ”stjärna” på kenneln, en tik från Mercus kennel i Finland som går under arbetsnamnet Terra (Meracus Noblesse). Hon bor hos fodervärd men kommer även att tillbringa en hel del tid i vår flock. Vi är hittills nöjda med det vi sett och det kommer att bli otroligt spännande att följa henne fram till vuxen hund. Mer info kommer i inlägg längre fram