Om en vecka befinner jag mig i Tyskland för att hämta vår nya flockmedlem vilket skall bli otroligt spännande. Det blir en lång resa men jag kommer att mellanlanda på både upp- och nedväg hos blivande valpköpare i Skåne. Hela resan i ett sträck hade nog blivit lite i tuffaste laget för en 15 veckor gammal valp med spring i benen.
Oavsett kommer det att bli en stor omställning för Birka som lämnar gröna fält och + grader till nästan meterdjup snö och minusgrader. Hundar är flockdjur och det ligger såklart i deras natur att snabbt anpassa sig så jag är ganska övertygad att det bara tar ett par dagar innan hon funnit sig tillrätta.
Det känns dock som att jag hämtar en väldigt trygg och socialiserad valp som vuxit upp en stabil miljö tillsammans med andra hundar vilket är en god grund att att bygga vidare på. Alla valpar är högst oskrivna kort oavsett vad föräldradjuren har presterat i form av meriter. Arvet är en del, miljön den sedan formas i kommer att till mycket stor del avgöra vilka egenskaper som den kommer att visa såväl jaktligt som mentalt. Jag hoppas att jag kommer att kunna ta tillvara på denna lilla nya individ och forma henne till en fin jaktkompis och fungerande hund i vardagen.
Vintern har verkligen tågat in med full kraft över Jämtland, så här mycket snö och så tidigt har vi inte haft på de senaste fem åren. Mina planera på ytterligare jakt får anstå till att snön har packat ihop lite och erbjuder ett före som inte innebär crawlrörelser för att hundarna skall ta sig fram. Temperaturen har hittills hållit sig på drägliga minusgrader men till veckan lovas det lite ”ryss-kyla” vilket också är tidigt på året.
Då jakt inte heller är tänkbart nere på våra kölmarker eftersom att det fallit minst lika mycket om inte mer snö i Härjedalen har jag hundarna sysselsatt oss med att att försöka hålla uppe våra motionsslingor i skogen. Vi planerar dock att tillbringa jul- och nyårsledighet i vår stuga vid Norrälven och kanske det blir en första sväng ner redan under första advent. För två jular sedan hade vi fantastisk jakt på kölarna MED hundarna. Myrmarken var hårdfrusen och ovanpå låg ca 20 cm snö vilket gjorde att vi kunde gå på skidor och hundarna färdas rätt obehindrat. Det var första gången som jag varit med om att vi kunde fälla orrtuppar på stånd den tiden på året. I år verkar det bli ett ”normalt” år, dvs simdjup snö och helt omöjligt för hundarna att ”klämma fast” fåglarna som löper undan ovanpå snön. Oavsett kan vi jobba med våra mårdfällor för att göra det vi kan för att reducera predatortrycket och borga för skapa stabilitet i fågeltillgången.
Även om vi gjorde vår sista sväng på kölmarkerna tredje veckan i oktober känns det på något vis som att jaktsäsongen fick ett snabbt slut. Kanske beroende på att vi under de senaste åren haft snöfritt långt in i decemeber istället för som det ofta kan bli ett ”mittemellan” före där det varken funkar att gå på skidor eller använda kängor. I år var det bristande skare och halvfrusen myrmark som satte första stoppet och sedan kom det då snö i mängder. Trots allt känner jag mig väldigt nöjd då vi har haft en riktigt bra höst på skogen med våra hundar och tillägg någon fin dag på fjället. Förhoppningen finns att det blir brukbart före innan säsongen är slut så att vi kan få någon fler jaktdag och att vårat nytillskott kan få en första bekantskap med sitt kommande ”yrke”.
