De senaste dagarnas blåsväder på fjället har rört om i luftlagren och sibirenkylan vi haft sedan i början av januari har bytts ut mot betydligt behagligare temperatur.
Storm vilar efter att vi äntligen har kunnat åka en längre skidtur i skogslandet i behaglig temperatur
Under gårdagen steg temperaturen under förmiddagen till minus 5-6 grader mitt på dagen. Vi tog en längre skidtur i skogslandet då det enligt väderobservationerna blåste alltför hårt på fjället. Idag varnades det fortsatt för en hård sydostlig vind på kalfjället, framförallt i de västliga fjällen. Sedan vi förlorade Bris har jag inte haft den rätta motivationen att ge mig ut på fjället, Varje gång jag packar hundarnas saker blir jag genom att det är tre täcken, tre skålar och mat till tre hundar påmind om att en hund fattas..
Vad som än bekymrar en så känns allting lite lättare då man kommer upp på fjället i sol. Atla njöt av att få gå en tur ensam med matte, det är något visst med och en ynnest att få jaga över gamla och rutinerade hundar.
Idag då solen strålade från en klarblå himmel även om den fortsatt ligger lågt över horisonten tog jag mig i kragen och gjorde en två timmars tur tillsammans med Atla som fortsatt hänger med. Högre upp har den hårda vinden packat snön och på stora områden format den till knallhårda ”vågor”. Jag provade att följa en fjällsluttning i lä för vinden men inte ens där var snön mjuk på några större områden. Utan stighudar hade jag varit chanslös och med stighudar hade jag ändå problem att ”klösa” mig fast. Föret var i och med att det fattades mjuk snö ovanpå alltför skrapigt, Atla fick vittring på en orrtupp som lättade från en gran längre ned på fjällsluttningen och sedan fick vi se två ripor lätta på håll i björkskogen.
En dm mjuk snö ovanpå och vi skulle ha ett fantastiskt före att jaga på
Trots skralt med fågel hade vi ändå en skön stund på fjället. Det är fortsatt några veckor kvar på säsongens jakt och förhoppningsvis ska vi lyckas få tillfälle att både jaga på bättre före och med större tillgång på fågel.