Så har vi varit ute under helgen och andats lite fjäll luft, en kort övernattningstur upp mot Syterskalet.
Vi startade i Solberg och följde den vältrampade stigen i lätt regn, enligt smhi:s prognos skulle det upphöra under eftermiddag-kväll. Det blev precis tvärtom ju högre upp på fjället vi kom desto mer regnade det och dessutom började vinden öka.
Några kilometer innan vindskyddet vid Stabre hittade vi en fin och jämn plats bredvid en bäck att så upp tältet på. Tyvärr började vinden ta i mer och mer så vi bestämde oss för att ta en kopp kaffe och smörgås och sedan gå ned på lägre höjd. Hundarna såg inte ut att uppskatta vår plan där de låg blöta i yttertältet och såg missnöjda ut över att vi inte hade satt upp hela ”huset”. På väg tillbaka mot Gurkfjället blev vi hårt attackerade av någon fågel som liknade fjäll-labben i miniatyr. Den dök gång på gång ned över våra huvuden vilt skrikande, på marken framför oss sprang Ljungpipare och skrek även de i högan sky. Troligen hade sina bon med ungar i närheten och försvarade dem vilt från oss inkräktare.
Det var blöta trötta hundar som till slut fick krypa in i tältet som vi slagit upp vid foten av Gurkfjället. De sista kilometrarna hade det varit riktigt kyligt då regnet som öste ned kombinerats med en tilltagande vind.
Sådana här dagar är det värt de extra grammen med förlängd absid på tältet då det kan fungera som kök vid dåligt väder.
Under kvällen började det klarna upp men av och till kom det någon skur.
Kvällsmat för hundarna med utsikt över Stor-Laisan.
Kvällsfika för oss, blåbärsmuffins med vaniljkesella.
Torra, varma och mätta – vila och bokläsning. Den här tiden på året behövs ingen pannlampa då det fortsatt är ljust på nätterna även om det har blivit mörkare.
Efter en natt med regn och blåst vaknade vi till en vacker morgon med sol. Eftersom vi somnat tidigt vaknade åtminstone jag tidigt och passade på att sitta ute och njuta av vyn runt tältet. Helt otroligt var det vaken mygg eller knott som störde trots att vinden hade mojnat.
Doften av nykokt kaffe hör verkligen fjället till.
Lite lyxigare fjällfrukost, funkar bra att ta med både ägg och grönsaker om man bara ska övernatta en natt.
Våra hundar tycker verkligen att det är mysigt med övernattning i tält och säger inte nej till att ta sovmorgon efter frukost.
Av någon orsak är de lätt att somna om i tältet, kanske beroende på bäckens sövande porl och solen som värmde tältduken. Vintertid brukar jag placera tältet så att jag får morgonsol och sedan ligger jag kvar tills tältet har blivit uppvärmt.
Vy över Stor-Laisan
På förmiddagen var det uppehåll men både prognosen och molnen västerut hotade om regn. Vi tog en kort tur upp på toppen av Gurkfjället där vi fick en härlig utsikt över fjällvärlden runt oss.
Mot Vallentjåkke, Syterskalet bakom molnen.
Mot Tärnasjön där vi passerat på två av våra vinterturer.
Mot Tärnaån, toppen på Gurkfjället är inte mer än 895 meter men ligger fritt så man får en fantastisk panorama utsikt runt om.
Fjällets blommor är få men vackra och ofta intensiva i färgen där de växer efter karga sluttningar. På riktiga högfjällsängar är det betydligt frodigare och längre ned efter sluttningarna i björkskogen växer bla Nordisk Stormhatt med lila blommor som kan bli rejält hög.
Tillbaka i bilen igen precis då det började regna, och sedan en tur in till Hemavan med mat på Värdshuset. Vår nya bil har vi inrett med två skräddarsydda burar och nu återstår bara att fixa ”bagagehyllan” ovanpå. Skönt att äntligen ha gott om plats för både hundar och packning inne i bilen.