I helgen var jag över till Norge för den årlig apportträffen. Något riktigt flyt hade jag varken på väg dit eller med väder. I fredags kom jag ca 5 km utanför Storuman då bilen signalerade motorfel. Det blev bärgningbil till Lycksele och en tur till verkstad istället för räkafton på fjället. Felet avhjälptes och jag beslöt mig för att trots allt åka på lördagen. På väg över stannade vi hos Hege och ”irländarna” i Umasjö och blev där bjudna på färska räkor. Omtänksamma Hege som tyckt synd om mig i fredags då jag ringde från bärgningsbilen hade tagit en tur till hamnen och handlat.
På lördagkvällen då vi installerade oss i vårat ”Hilleberg Hotell” var vädret helt ok med lite glimtar av sol.
Under natten drog det in hård vind och piskande regn, men vi sov gott i vårat tält. På morgonen höll det först upp en liten stund innan det tog i igen. Vi hade lite tid efter frukost och passade på att ta igen oss innan provets början.
För mina hundar är det inga problem att vila i tältet trots att de hör hur andra hundar skäller och stökar intill.
Det är skönt att det går att lämna dem i tältet och plocka ut dem en och en, framförallt en sådan här dag då vädret inte var det bästa.
Under dagen skiftade vädret och efter hand blev det mest uppehåll men istället en hård vind, något som ställde till det för Storm och Mara. I Norge har man ett annat sätt att bedöma spåret än i Sverige där man vill se hunden ta an spåret och sedan anpassas bedömningen efter hur vinden ligger. I Norge ska hunden följa spåret och får inte lägga sig många meter bredvid för att det ska bedömas som spårtapp. Mara och Storm fick sina spår dragna upp över en fjällsluttning med hård sidvind. Vid Maras spår fick jag dessutom be dommaren att säga åt spårläggaren att gå längre bort eftersom Mara såg honom från spårbörjan. Både Mara och Storm levererade in sina fåglar snyggt och prydligt men fick inte mer än 5 poäng pga att det inte följt spåret. Bris hade lite mer tur och fick sitt spår draget ned mot sjön där vinden inte låg på lika hårt vilket gjorde att hon låg i stort sett gick på spåret hela vägen (spåret dras i öppen terräng) förutom en kort bit som hon låg lite längre ifrån. Bris fick 9 poäng vilket är ok under förutsättningarna. Vattnet var knepigt med start rätt högt upp på en brant strandkant och sedan skulle hundarna genom ett videbälte innan de kom ut i vattnet. Vinden var hård och det skvalpade bra i sjön, framförallt i byarna. Dessutom bytte de plats från gårdagens lugnare läge och körde det ”publikvänligt” mitt framför grillplatsen med smällande presenning (som sedan togs ned) och hundar som gallskrek vid varje skott. Det kändes inte som att förutsättningarna var de bästa men det var definitivt inte mina hundar som gick på sämst poäng och det var flera som inte klarade vattnet alls. Det var länge sedan jag tränade annat än för mig själv pga att jag inte bott där det funnits fler som tränat och för att jag inte varit hemma. Bland mina hundar startade jag först med Mara som vid apportkommandot drog iväg efter stranden, jag trodde att hon missat kastet då hon vände på huvudet och tittade på hundarna bredvid som gallskrek i skottet. Det hade hon inte utan hade bara räknat ut närmaste väg ut till fågeln som guppade och försvann i vågorna. Då hon kom längst ut på den u-formade stranden gick hon rätt ut och hämtade fågeln som hon sedan rusade förbi de andra hundarna och publiken med och avlämnade. Tyvärr visslade jag en gång på henne då innan jag förstod att hon bara var ”smart” och tog närmaste väg. Storm som var nästa hund gjorde om samma manöver som Mara. Bris min lilla plikttrogna tjej jobbade på för att ta sig igenom videt vid stranden och tog något omtag innan hon kom ut i vattnet för att kämpa sig ut då hon startade i en av de värre vindbyarna. Till min förvåning fick Storm 10p och Mara 9 poäng (avdrag för visslingen) trots att de inte gått rätt ut. Jag trodde det skulle bedömas lika som spåret dvs att de inte fick ta egna initativ utanför fastställd mall. Det hela slutade med att Bris gick på 1 AK och Storm och Mara inte bättre än 3 AK då spåret drog ned deras totala poäng. Jag är hur som helst nöjde med mina hundar som verkligen gjorde sitt bästa trots väder, kallt vatten och störningar långt utöver det de är vana vid. Ett apportprov här hemma i Sverige för bättra på poängen borde inte ställa till problem då både vattentemperatur och väderförhållanden troligtvis kommer att vara bättre.