I år startade vi jakten med två dagar på privat fjällmark. Det var varmt…för varmt, vi jagade från tidiga morgonen till fram emot mitt på dagen då det blev alltför varmt för både hundarna och oss. I och med att det varit varmt och torrt en längre tid så torkade nattfukten snabbt och vittringsförhållandena blev inte enkla. Första dagen jagade vi med Bris och Mara och det syntes då att Mara hade betydligt svårare än Bris att precisera riporna. Bris grejade som vanligt årets första ripor till oss. Tyvärr blev det bara en jaktdag för Bris då hon sedan markerade på samma bakben som hon gjorde två veckor tidigare då hon under en joggingtur i full fart kraschat i en skoterbro med glest mellan plankorna. Det såg helt ok ut då men hon markerade dagen därpå efter hon gått på inventering i Västerbottensfjällen. Då hon nu återigen blev halt efter en dag på fjället beslutade vi att åka till djursjukhuset i Östersund för att försöka ta reda på vad som hänt. Mara som fick gå med en mockasin då hon 1 1/2 vecka innan jakten skar upp trampdynan på två ställen såg däremot ut att klara sig fint.
Innan vi åkte till veterinären på måndagen gick vi några timmar med Atla och Mara på fjället. I år är det betydligt bättre med ripa än förra året och vi hade två fina kullar och lite par och singelfåglar. Hos veterinären visade det sig att det inte var bakbenet som krånglade för Bris utan ländryggen. Efter otaliga röntgenplåtar som inte visade något annat än fina leder och rygg utan artroser och test av ledband i båda knäna fick hon diagnosen muskelskada i ländryggen ca 6 veckors ”aktiv vila”..
Vi hade fortsatt varmt och det blev därför en kvällstur på våra fina skogsmarker. I det sista skjutljuset fixade Storm på sitt säkra vis fram en ripa åt oss.
Mara har utvecklats fint sedan förra året och sökmässigt går hon lika bra i skog som på fjäll, dvs hon anpassar söket efter terräng. Någon större uppgång av fågel har det inte blivit på skogsmarkerna men någon ripa och skogsfågel här och där finns det samt en hel del änder som Mara sökte intensivt i blötmarken. Vi fann också en kull tjäder och en större kull ripa vilket känns jättekul efter förra årets riktiga bottenår.
Under två dagar fick vi sällskap av Sila och Elisabet. Sila går fortsatt lika fint med god kontakt, nu är det bara mer fågel som fattas vilket inte är så lätt att få att klaffa alla gånger.
Oavsett tillgång på fågel är det otroligt härligt och avkopplande med att sitta och koka kaffe över öppen eld.
Våra marker i Härjedalen är helt fantastiska att jaga på och förhoppningsvis har vi haft det riktiga bottenåret och det vänder uppåt med både skogsfågel och ripa kommande år.
Medan jag var uppe på fjället och guidade i går fick jag sms från David om att Sila stått för sin första tjäder då de varit ute på förmiddagen. Vår otur har fortsatt, Storm voltade under jakten i fredags och haltade sedan under kvällen på vänster framben. Dagen därpå såg allt ok ut men han får fortsätta att vila minst en vecka framåt. De hundar jag hade kvar att guida med var Mara och Atla så jag kunde bara gå ut en dag då Atla inte håller för mer numera. Nu ska jag efter ett nytt besök på djursjukhuset med Bris vända ner till skogen igen.