Klarblå himmel och gnistrande snö har vi inte varit bortskämda med denna blåsiga vinter
Nu när både jakt- och träningstid är till ända återstår härliga vårturer fram till förfallotiden när regn och plusgrader oåterkalleligt gör att snön ”ruttnar upp” och slutar bära. Ran fick avsluta träningssäsongen men en fantastisk dag på träningsmarkerna i Rundhögen i strålande sol och bra före åtminstone de första timmarna på morgonen. Riporna den 20 april är mer än ”samarbetsvilliga” då de är helt inriktade på att föröka sig vilket gör att man kan ifrågasätta hur etiskt det är att låta hundarna springa runt och störa dem. Mina äldre hundar jagar jag med fram till jaktsäsongens slut och sedan släpper jag dem på sök som längst fram till slutet av mars. Med unghundar kan jag göra undantag och träna fram i april då de snälla vårriporna ger otaliga träningssituationer. Ran gav mig hur som helst ett kvitto på att hon både har greppat att använda vinden och att samarbete är viktigt, något jag hoppas att hon i alla fall delvis minns till hösten när jaktlusten troligen har ökat betydligt.
Riporna spelar på barfläckarna efter fjällsidan och Mara är lite svårövertygad att inte hänga i vinden. Jag får dock god hjälp av Aras att hålla riktningen framåt.
Den här veckan var det lovat stabilt högtryck under den första fyra dagarna vilket under den gångna vintern har hört till ovanligheten. Fördelen att bo som vi gör är att man kan bestämma sig på en kväll för att göra en kort tur när prognosen ser bra ut. Fjället bjöd på två dagar med fantastiskt väder och före som tillät oss att åka fritt över fjället till Gåsenstugan tur och retur med övernattning. Det är verkligen en magisk känsla att swisha fram över slät snö som bär utan genomslag i bara underställströja och kunna stanna för lunch på en barfläck med solen värmande. Riporna höll konsert under matpauserna och förflyttade sig mellan barfläckarna med fokus på varandra helt obekymrade om både oss och hundarna. När vi färdades fram på skidor såg man dem i skarp kontrast mot den mörka barkmarken där de spankulerade omkring. Hundarna får vintertid vittring av dem på långa håll och man fick aktivt styra undan dem så att de inte fastnade i stånd vilket inte alltid lyckades. Med på turen var Aras och Mara medan ChaCha som börjat löpa fick stanna hemma. Ran fick också bli hemma eftersom hon hade gått ett långt pass under den sista träningsdagen dagen innan och inte skulle utsättas för mer ansträngning utan någon vilodag emellan. För Storms del så skulle en sådan här tur med lite drygt fem mil på två dagar bli alltför tufft. Återigen fick vi sällskap av Liv med strävhåret Bosse som är en hund med arbetsmotor utöver det vanliga.
Ett axplock av bilder från två härliga dagar på vårfjället
